Jump to Navigation

We've moved! The new address is http://www.henriettes-herb.com - update your links and bookmarks!

Pepparmynta.

Botanical name:
[image:19962 align=left hspace=1]

Mentha piperita, L. Tyskl. Pfeffermünze eller Minze, Engl. Mint.

Historik.

Går även under namn av Trädgårdsmynta, ehuru därmed avses vanlig krusmynta.

Vid de olika slag av mynta, som förekomma, äro de märkligaste historier förknippade. Trolltyg och övertro hava omkring denna växt spelat en avgjord roll.

Odlas i stor utsträckning i Nordamerika, Japan, Frankrike och Tyskland.

Utseende.

Pepparmyntan är flerårig och blir vanligen mellan 50 och 80 cm. hög. Den har fyrkantig stjälk, motsatta, äggrunt avlånga blad och rosenröda blommor med obetydligt violetta fläckar.

Odling.

Förökas endast genom utlöpare eller sticklingar; de senare rota sig på några få dagar. Pepparmyntan måste omplanteras vartannat år, emedan växten har den förmågan att kunna hastigt förflytta sig. Nya utlöpare växa fram varje år, varvid den gamla roten dör bort. Utlöparna planteras på 20 cm:s avstånd mellan raderna och med 15 cm. mellan plantorna i raden.

Användas sängar utsättas fyra rader på varje sådan.

Jorden bör vara i god växtkraft, gärna gödslad ett år i förväg.

Användning.

Som krydda användes växten i de flesta engelska hushåll, särskilt vid tillredning av fårkött och såser därtill.

Största betydelsen har den dock som råvara vid framställning av pepparmyntolja, vilken finner stor användning inom konditori- och apoteksbranschen.

Den mesta oljan kommer från Amerika (Michigan, New York, Ohio), Japan, England, Frankrike och Tyskland.

Fullgod pepparmyntolja är till färgen blekt gröngul samt genomskinlig. Den har en angenäm doft. Smaken är kylande. Avsätter vid avkylning ett kamferartat ämne, menthol, vilket i ren form utgör den s. k. japanska eller kinesiska pepparmyntoljan.

De ofta förekommande pepparkakorna hava erhållit sitt namn efter växten. Allt som oftast bakas dessa småbröd utan tillsats av olja, enär ingefära kan med fördel användas i dess ställe. Pepparkaksnamnet få de dock behålla, eljest kanske de trots sin förträfflighet kunde råka bliva osålda.


Kryddor och kryddodling, 1919, skriven av Pehr Boierth.



Main menu 2