Kyndel.

Satureja hortensia, L. Tyskl. Bohnenkraut. Engl. Savory. Frankr. Sariette.

Historik.

Bild 8. Kyndel. Förutom ovanstående namn förekomma Saver, Korv- och Pepparört — ehuru mera sällan. Kynnel är ett i norra delarna av landet använt uttryck.

S. hortensis benämnes ofta i litteraturen sommarkyndel, vilket är oegentligt. Den bör heta ettårig kyndel till skillnad från S. montana, som är flerårig. S. montana har i P. Svenssons flora över Sveriges kulturväxter blivit kallad vinterkyndel, vilket bör utbytas mot flerårig kyndel.

Redan under 1200-talet omtalas kyndeln i vårt land och den äldsta trädgårdslitteraturen har en hel del att förtälja om denna krydda.

I en handskrift från femtonde århundradet, förvarad i Linköpings stiftsbibliotek, varnas havande kvinnor att förtära några som helst delar av växten i fråga, såvida de önska föda sina barn levande. Vad som orsakat denna missrekommendation är förf. obekant, då det väl aldrig har inträffat att kyndeln åstadkommit några skadliga verkningar vare sig i ena eller andra riktningen. Kryddan har förmodligen endast råkat i onåd hos förf. till nämnda skrift.

S. hortensis härstammar från Sydeuropa, närmare bestämt Frankrike och Italien. S. montana växer vild i Ungern för att blott nämna ett exempel.

Utseende.

S. hortensis, ettårig kyndel, blir omkring 25 cm. hög. Växten bildar yviga exemplar men dock med upprätt stjälk.

Bladen äro mörkgröna, till formen trubb-spetsade, på undre sidan intryckt punkterade.

Kryddsmaken påminner om mejram, ehuru betydligt starkare.

Blommorna hava en ljust rödviolett färg men väcka ringa uppseende på grund av deras litenhet.

S. montana, flerårig kyndel, är en nedliggande uppåtsträvande halvbuske med vita, något i rött gående blommor.

Odlas sällan hos oss. I utländsk litteratur upptages densamma som prydnadsväxt passande soligt belägna stenpartier.

Hundrafrövikten är 0,08 gr.

Odling.

För tidigt bruk sås kyndel om våren i bänk, varefter plantorna utsättas då temperaturen det tillåter. Vill man sedermera hava tillgång till färsk kyndel hela sommaren, företagas ytterligare två sådder, då på kalljord. Kyndeln växer raskt, tiden mellan sådd och skörd är kort. Redan i mitten av juni är kalljordskyndeln användbar. Vid denna tid är gallring av nöden.

Då skörden företages, vilken bör ske innan växten antagit en mörkbrun färgton, knippas och upphängas stånden till torkning.

Grobarheten varar högst två år.

Användning.

Mejram och kyndel hava i långa tider tävlat med varandra om hedersplatsen bland soppkryddor.

Den förstnämnda har varit något mildare till smaken och på grund därav erhållit, särskilt under senare tider, ett försprång. I Tyskland har kyndeln ännu i dag stor användning i hemmen vid tillagning av bondbönsoppa och som finhackad till färska skärbönor. Därav kommer även namnet. I ärtsoppan är kryddan omistlig för den, vilken en gång lärt känna dess utsökta arom.


Kryddor och kryddodling, 1919, skriven av Pehr Boierth.