166. Vicia cracca. Fågelvicker.

166. Vicia cracca. Se även #136. Vicia sylvatica. Skogsvicker. - #166. Vicia cracca. Fågelvicker. - #230. Vicia Sativa. Åker-Vicker.

Fågelvicker. Tranärter. Kråkvicker. Musärter. Harvide. Fiar. På Finska: HiireJiherne.

Småbladen äro lansettlika och finludna; bladskärmarne lika halfva pilar, mest helbräddade. Blomstjelkarne äro mångblommiga, med tätt efter hvarannan sittande blommor.

Linn. Fl. Su. p. 254. Cl. 17. Diadelph. decandr.
Lilj. Sv. Fl. s. 310. Kl. 14. Tvåkulle med Ärtbaljor.
Patr. S. Hush. Jurn. 1784. Apr. s. 347. 1795. Jan. s. 14


Fågelvicker träffas allmänna på åkrar såsom ogräs, der de äro frodiga med blå blommor; de växa äfven i lundar och skugga, samt på ängar, der blommornas färg ofta är blekare och stundom hvit; från Juni till Augusti är deras blomningstid. Roten är krypande och mångårig. Örtstjelken stundom alnshög och deröfver, är försedd med klängen för att kunna slingra sig om andra växter och stöd; den är bladig, fårad och något luden. Bladen ha många småblad, på båda sidor fint silkesludna, med greniga klängen. Bladskärmarne finludna, mest helbräddade, likväl stundom något litet tandade. Blomstjelkarne äro länga som bladen, kantiga och håriga. Blommorna ganska talrika, sitta tätt efter hvarandra, nedböjda och lutande åt en sida; pistillens styl är rundt ikring hårig. Blomfodret nästan färgadt (d. är: icke grönt). Ärtbaljan är glatt (se N:o 136. m. fl.)

— Åtskilliga artförändringar hafva Auktorerna gifvit egna namn och ansett som skilda arter t. ex. V. tenuifolia (Roth) har jemnsmala småblad och mindre antal blommor; träffas på mager jordmån, liten till växten. V. multiflora (Pollich) har äggformiga småblad och många blommor, men synes ej vara annat än vår V. Cracca.

Till boskapsfoder är växten ganska förmånlig, emedan den växer tätt, frodigt, är bladrik och ätes gerna af alla hemtamda kreatur både torr och färsk. På ängar förqväfver den Mossan genom sin täta växt.

— Svin, Fåglar och i synnerhet Dufvor äta gerna fröen, som kunna malna strös på hackelse åt hästar. Med 3 delar Råg, 2 delar Korn och 1 del Vicker, hvilka malas till mjöl, kan bröd tillredas, ehuru det blir tort och sträft till smaken.

Tab. — fig. a. förstoradt fruktämne med pistill. — b. blommans inre delar utan blomblad. — c. och e. nedra blombladen. — d. det öfre blombladet. — f. öppnad fröskida med vickärterna.


Svensk Botanik, band 3, 1804. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.