Kungsljus, Verbascum sp.

Våra inhemska läkeörter.

Kungsljusen är egentligen tvååriga, men ibland slår det slint och växten blir ett- eller treårig. Kungsljusets vanligen gula enskilda blommor kan bli upp till 3 cm i diameter ute i det gröna; i trädgårdar hittas arter med ännu större blommor. Bladen luktar lika illa som flenört (Scrophularia), men så hör ju kungsljusen också till familjen Scrophulariaceae.

Arten Verbascum thapsus (kungsljus) lär vara allmän i södra Finland, men själv har jag mest sett mörkt kungsljus (V. nigrum), närmast i skogskanter och diken.

Skillnaderna mellan olika arter är (för oss) akademiska; vi kan ta vilken kungsljus-art som helst för våra oljor och teer. Fingerborgsblomman (Digitalis) kan vara en förväxlingsart - det är bäst att vara säker på att bladen du plockar faktiskt hör till ett kungsljus om du har båda i din trädgård.

En gammal hals- och hostört

Kungsljusen är helt klart hals- och lungörter, och de har använts till allt från heshet över hosta och bronkitis till lunginflammation. Teet av bladen hjälper redan när det börjar skrapa i halsen, medan te av blommor är starkare och hjälper mot utbrutna lungsjukdomar. Det är enkelt att brygga teet: ta 2 tsk torkade blommor eller blad av kungsljus, häll 2 dl kokande vatten över dem, låt stå i 10 minuter, sila. Eftersom kungsljus har kliande hår på både blommor och blad är det brukligt att filtrera teer - jag använder vanligt kaffefilter. Drick 1-3 koppar per dag vid behov.

Örten för dej som har örvärk

Om du lätt får örvärk finns det ingen bättre ört för dej än kungsljuset. Plocka enskilda blommor eller kapa en stjälk, låt torka i 1-3 dagar, (riv knoppar, blommor och frökapslar av stjälken och använd alla tre), sätt blommorna i en glasburk, täck med olja (jag tycker om olivolja), och tillslut med tätt lock. Låt oljan med örten stå ljust i 3-5 veckor, sila, häll genom kaffefilter, häll på flaskor, sätt etikett på. I höst- och vinterrusk och blåst är det sedan lätt att bli av med örvärken: värm en liten flaska kungsljusolja i fickan och droppa några droppar varm kungsljusolja i det sjuka örat. Jag använder pipett (fås på apotek) för att öka träffsäkerheten, och näsdukar kring örat för att minska översvämningarna. Oljan verkar nästan genast.

En liten flaska olja med pipett till julklapp uppskattas särskilt mycket av vänner och bekanta som lätt får örvärk, och av barnfamiljer med örvärksproblem. (Hos barn kan örvärk förorsakas av en reaktion till mjölkprodukter - försök hålla en laktosfri diet först).

Ett intressant sätt att göra "olja" av kungsljusets blommor är att fylla en glasburk alldeles full med färska blommor och låta burken stå i solen i några veckor. Resultatet, en någorlunda klar vätska, kan användas som ovanstående öronolja, eller som massageolja vid reumatism, gikt, eller liknande ledbesvär. Den hjälper dessutom vid eksem, hudutslag och blåmärken.

Roten bra mot inkontinens och sängvätning

En dekokt av roten (½ tsk torkad rot av kungsljus, 1 dl kallt vatten, koka upp, låt stå 10 minuter, sila) stärker blåsmuskulaturen, och hjälper därför mot inkontinens (speciellt efter katetrisering eller förlossning). Om du dricker dekokten mot kvällen till kan den hjälpa mot sängvätning. Roten inverkar inte på bäckenbottens muskulatur, utan den är det skäl att träna skilt.

Gamla seder

Den torkade eller färska blomstjälken kan doppas i olja, tjära eller vax och användas som fackla.

Blommor och frön har förr i tiden använts som fiskehjälp både här och annanstans, eftersom de innehåller en hel del saponiner. När fiskar äter av dem blir de bedövade och flyter med magen i vädret, så det är bara att plocka åt sig. Verkan är övergående, men det är troligen olagligt att fiska på detta sätt - och så osportsligt, också.

Henriette Kress
örtterapeut

(publicerad i Hbl den 14 september 1998)