Jump to Navigation

We've moved! The new address is http://www.henriettes-herb.com - update your links and bookmarks!

Det goda äpplet.

Botanical name:

[image:15693 align=left hspace=1]Ingen vet riktigt varifrån äppelträden kommer, men förmodligen kommer det från Asien, där så många andra fruktarter har sitt ursprung, och att det kom till Europa för ungefär 5000 år sedan. Romarna hade 20 olika äppelsorter - jag såg många flera inhemska sorter på en utställning (om äppelsorter) för en månad sedan.

I år finns det gott om äppel, och om du lagrar dem rätt har du glädje av dem hela vintern. Rätt lagring är sval och ger inget för stort luftbyte - plastpåsar med vädringshål och en jordkällare är t.ex. en bra kombination. I rumstemperatur blir dina äppel fadda och mjöliga på några dar.

I England säger de att ett äpple om dan håller doktorn borta. Skämtsamt kan man fortsätta att ett äpple var åttonde timme håller tre läkare borta - men hur är det, finns det sanning bakom det gamla ordspråket?

Hälsokost

Visst är äppel hälsosamma. Du behöver bara 750 gram äppel för att fylla dagsbehovet av fiber. Organiskt odlade och inhemska äppel ger dessutom en rejäl dos vitaminer (mest A, B och C), mineraler (mest järn och magnesium) och spårämnen, vilket inte kan sägas om de importäpplen som är så utsökt vackra men tyvärr helt smaklösa. Mest nyttigt finns direkt under skalet - en orsak till att plantera egna äppelträd. Mera järn får du om du sätter en järnspik (helst ren, och inte galvaniserad) genom ett äpple. Låt vara några dagar och ät sedan äpplet utan spik.

Huskurer

Om du lider av förstoppning eller sömnlöshet kan denna gamla kur kanske hjälpa: ät ett moget, saftigt äpple vid sängdags varje kväll - ta helst ett surt äpple. Om du inte kan smälta färska äppel kan du också ta äppelmos.

Ifall du däremot har en inbiten diarré kan du pröva följande kur: riv äppel grovt, låt det rivna bli något brunt. Ät inget utom ett halft till ett och ett halft kilo av dessa äpplen under tre dagars tid.

Äppel är också bra mot reumatism och gikt, och eftersom de innehåller en hel del organiska syror kan osötad saft användas mot sura uppstötningar.

En annan gammal huskur är mot feber: skär tre till fyra oskalade äpplen i tunna skivor. Koka med en liter vatten och litet socker tills skivorna blir mjuka; sila och servera kallt.

Forskare har kommit på att pektin (ett lösligt fiber som det finns gott om i äppel, lingon och t.ex. svarta vinbär) är bra mot för hög kolesterol. Både pektin och organiska syror hjälper att hålla levern i skick och blodet mera lättflytande.

En beståndsdel av omogna äppel har undersökts i Japan för sin anti-allergiska verkan. Visst var den undersökta polyfenolen verksam, men det sades inte om denna beståndsdel även finns i mogna äppel, och i så fall, hur många äppel som behövs för att t.ex. få bukt med hösnuvan.

Ifall du har glömt tandborsten kan ett äpple rädda dagen. Äpplets konsistens är passlig för att skrapa tänderna rena, och saften sätter igång saliveringen, vilket också hjälper mot bakterier. Fast inte är det ju riktigt lika bra som en ordentlig borstning.

Rostar äpplen? Visst, och bananer också. Nånting i deras fruktkött reagerar med luftens syre, det oxiderar eller rostar, vilket är synligt genom att fruktköttet blir brunt. Finurligt nog har fenomenet inget att göra med frukternas järnhalt.

Piff på sylten

Sätt ingefära, kanel, nejlikor, citronskal eller kryddpeppar i äppelsylten för att få en mera intressant smak. Späd ut två eller tre delar äppel med en del rönnbär i saftmajan - saften blir god men kanske något besk, så pröva med en liten mängd först.

Du kan också vänta till våren och servera ett te av äppelblommor och -blad till vänner och bekanta.

Gamla seder

I England har bönderna gått ut bland sina äppelträd på julaftonen och skålat varje träd med äppelcider under mycket stoj och glamman. Mest uppmärksammades antingen det äldsta trädet eller det som gett mest frukt under det gångna året, och dåligt bärande träd straffades genom att man inte skålade dem alls. En sed som kunde införas här, när skördesäsongen är över?

Henriette Kress
Örtterapeut

(publicerad i Hbl den 2 oktober 1998)



Main menu 2