Vitsenap.

Se även Svartsenap.
Senapis alba, L. Tyskl. Senf. Engl, Mustard. Frankr. Moutarde.

Historik.

Bild 18. Skördad vitsenap. Vitsenap är det enda av växtens namn, vilket erhållit någon vidsträcktare användning.

Ursprungligen är vitsenapen vildväxande i Sydeuropa och västra Asien.

Numera kan den även stundom påträffas vild i vårt land.

Känd av de gamla grekerna och romarna sedan äldsta tider. Senap användes i deras hushåll till matlagningen, men även till medicinskt bruk tycktes den passa. Bibliska urkunder veta även berätta om kryddan, ehuru därmed avses en helt annan växt. Enligt professor Royle, vilken skrivit om ett flertal av de i bibeln omtalade växterna, skall därmed avses frökornen av Salvadora persica, L., en buske eller ett mindre träd, vildväxande i Syrien och Palestina.

Busken eller trädet kallas i Syrien Khardal, vilket därstädes är benämningen på den senapsliknande krydda de bereda av växtens frön.

Enligt en gammal svensk handskrift kallades senapen fordom Erupa och kom förutom i matlagningen till användning vid benbrott.

Utseende.

Vitsenapen är en 50 à 60 cm. hög växt, tillhörande familjen Cruciferae.

Blommorna äro rent gula. Skidorna äro tämligen stora, 3 cm. långa och 5 mm. breda, vidare borsthåriga och av frön knöliga. Väl utvecklade skidor innehålla 6 frön. Ett senapsstånd kan under gynnsamma förhållanden lämna ända till 150 à 175 skidor.

Hundrafrövikten är 0,8 gr.

Odling.

Senapsväxten är ej fordrande på jordmån, dock torde en lättare vara bättre än en tung.

Gödsling tarvas såvida ej jorden redan förut är i god växtkraft.

Sådden företages då jorden reder sig. Ett avstånd av 30 cm. mellan raderna erfordras, enär växten tillhör de omfångsrika. Fröet ligger under tjänliga förhållanden endast 8 dagar innan groddarna visa sig. Vid odling i stort företages sådden med maskin, då fröfallet med lätthet regleras.

Sker odlingen i mindre omfång finnes alltid den möjligheten att tillgripa gallring. Plantorna böra stå på 8 cm:s avstånd från varandra i raden.

I mitten av september plägar vitsenapen vara färdig till skörd; skidorna hava då antagit en gul färg.

Vitsenap odlas numera i ganska stor utsträckning i södra Sverige.

Fröet bibehåller grobarheten i 4 år. Utsädesmängd per har 15—18 kg.

Användning.

Senapens användningssätt äro många.

Vitsenapens frön, stötta eller malda till pulver, giva en mild och behaglig »senap».

Den svarta däremot är skarpare till smaken. Tillsättes en del av den senare till den förstnämnda före förmalningen, bliver smaken finare.

Till så kallade senapssåser användes ganska mycket senap. Vid insyltning av gurkor förbrukas frökornen hela, det enda användningssättet för omalen senap.

Växten har inom oljefabrikationen stor betydelse.

Statistik.

År 1916 importerades 124,753 kg. till ett värde av 167,663 kr. Därav utfördes endast 2,612 kg. I ovanstående siffror ingå både malen, omalen och preparerad vara.

Under 1918 voro minst 500 har besådda med vitsenap. Skörden har beräknats till 6,000 dt. och produkten senapsolja lill 88 ton. Vad som sedan återstår, nämligen senapskakorna, går upp till 440 ton.

Här synes verkligen en god början till svensk kryddodling, ehuru under ett annat namn; oljeväxtodling.


Kryddor och kryddodling, 1919, skriven av Pehr Boierth.