161. Rumex acutus. Spetsbladig Syra.

161. Rumex acutus. Se även 161. Rumex acutus. Spetsbladig Syra. - 190. Rumex acetosa. Ängsyra. - 209. Rumex Aquaticus. Vattensyra.

Spetsbladig Syra. Hästsyra. På Finska: Hevonhiiraka. Suolaka.

Bladen äro aflångt hjertformiga och spetsade. Blomklarsarne ha smala spetsiga örtblad. Blommorna sitta i krans, äro 2könade, och få aflånga, spetsade och något tandade fröskal, som alla ha en upphöjd aflång knöl.

Linn.Fl. Su. p. 118. Cl. 6. Hexandr. 5:gyn.
Lilj. Sv. Fl. s. 174. Kl. 7. Tiemänn. 5:qvinn.
Murr. App. Med. T. 4. p. 341.
Pharm. Lapathi acuti l. Oxylapathi Radix, Herba.


Syrslägtet igenkännes med 3bladigt blomfoder; 3 hopväxta blomblad; ett ensamt kantigt bart frö, som sitter öfver blomman, och mångklufna märken. Det är hos oss temligen rikt på arter, ibland hvilka denna är allmän på något fuktiga ställen, såsom vid dammar och diken, samt hinner stundom till par alnars höjd. Den blommar i Juni eller Juli, har mångårig rot och kantig, fårad och glatt stjelk. I synnerhet de nedersta bladen och stundom äfven de öfra, äro vid basen hjertformigt utskurna, med bladstjelkar försedda, lansettlika, spetsade, utbredda och i brädden knappt vågiga. Blomklasarne eller de stjelkar, hvarpå blommorna kransvis finnas fästade, växa upprätt, grena sig och ha till skiftes sittande grenar. Blommorna äro talrika, sitta tätt, hänga nedåt och utgöra en halfkrans kring stjelken: blomkransarne ha ofta ett smalt lansettlikt, spetsigt örtblad vid sina lasten. Fröskalen, 3 till antalet för hvart frö, äro aflångt lansettlika, något landade och alla med en stor, aflång, kornlik upphöjning försedda (granifera). Fröen äro små.

— Med denna förblandas olli en annan art, kallad Rum. nemolapathum, hvars fröskal äro helbräddade och örtens grenar mera utspärrande, samt de öfra bladen alla lansettlika.

— Naturliga örtflocken för detta slägte kallas Kålväxter eller Oleraceae pl:ae.

Den cylindriska, fingerstjocka roten är utvertes brun och ini ljusgul, utan lukt, med något sammandragande lindrigt bäsk smak; meddelar åt vatten sin gula färg, äfven som krossade fröen, hvilka färga det mörkrödt. De sist nämde hysa så väl som bladen en syra.

— Mot utslags-sjukdomar har roten i synnerhet blifvit använd och derföre i Tyskland fått namn af Grindwurtz. Hr. General Dir. och Kommendören m. m. af Agrell har under sin mångåriga erfarenhet funnit roten nyttig i dekokt, förenad antingen med Tamarinder, eller i deras ställe, med Korinter, emot skörbjugg, utslag i huden, fallenhet för rosen, och nybörjad vattensot. Till denna af honom sjelf gunstbenäget meddelade uppgift, har han behagat tillägga, att till 1 liber af roten, tages 6 uns goda Tamarinder eller ock lika mycket Korinter (Uva Corint. min.), som kokas i 9 librer vatten, till dess 7 libr. återstå, hvilka frånsilade förtäras i stället för daglig dryck.

— Andra ha brukat, att med dekokten på roten tvätta de af skabb besvärade kroppsdelarna, och att på såren lägga roten, som under kokning blifvit uppmjukad. Invertes, skall dekokten lindrigt laxera, och kan, genom sin sammandragande och bäska natur, äfven stärka.

— Gleditsch har funnit växten nyttig vid läderberedning såsom innehållande garfämne; och Hellot samt Hahn hafva af roten och bladen erhållit vacker och beständig gul färg på ylle.

Tab. — fig. a. en förstorad blomma, med 6 ståndare, mångklufvet märke, 5 blomblad och blomfoder. — b. fröskal med kornlika upphöjningen midtpå; något förstoradt.

Tillägg, vol. 3:

Nr. 161. Spetsbladig Syra. Det torde förtjena uppmärksamhet och ge anledning till nya Undersökningar, att Apotek. Deyeux i Paris, då han af roten till Patientiesyran (Rum. Patientia) ville bereda stärkelse, erhöll rent svafvel. Om roten fint rifves, kokas i vatten och lemnas i Stillhet, har man funnit svafvel i skummet, som satt sig ofvanpå. Månne denna beståndsdel finnes i alla rötter af Syrslägtet, eller endast hos några vissa arter? ingår den såsom en väsendtlig beståndsdel, eller träffas den blott då och då under vissa villkor?


Svensk Botanik, band 3, 1804. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.